fredag 13 januari 2012

Halvvägs

Idag är det fem månader sen jag kom till Japan. Och ganska precis fem månader tills jag åker hem igen. Jag är halvvägs alltså. Galet.

Hur som helst, idag fick jag veta när vi har lov nästa gång. Det är nämligen så att familjen kanske kommer och hälsar på, så jag tänkte att det skulle vara bra om jag vet när jag är ledig. Jag tror nämligen inte att jag kan söka ledigt från skolan... o__o

Jag ville även veta hur lång tid jag har kvar med min klass och mina kompisar. Det är nämligen så att i Japan (på vissa skolor, inte alla) så gör man om klasserna efter första året. Och japanernas skolår börjar ju i april (efter lovet), så då kommer jag att få en ny klass. Känns sådär att behöva börja om med kompisar och så när det bara är ungefär två månader kvar, men det finns inte mycket jag kan göra.

"Äsch, det är väl bara att hänga med dina gamla kompisar på rasterna?" tänker ni kanske nu. Nej. Så är det inte. Som Veronica så fint beskrivit det på sin blogg så bor man i sina klassrum. Rasterna är så korta att man inte riktigt hinner gå och hälsa på varandra. ;__; Men har jag tur så hamnar jag i samma klass som någon av mina kompisar, så det blir nog bra.

Igår hände en sak som var lite läskig. Vi hade lektion, och helt plötsligt drar jordbävningsalarmen igång på allas mobiler. Jordbävningar sker superofta, men det är bara de lite större som det blir larm för.
När jag är ute eller hemma och det blir jordbävning, då tänker jag inte på det särskillt mycket. Det är inte direkt läskigt eller så, och som sagt så händer det hela tiden. Men när larmet går blir jag alltid lite orolig. Man ser hur alla så smått förbereder sig, för man vet inte hur stor jordbävningen blir förrän den kommer. Så folk skjuter ut stolarna (för att kunna ta skydd under bänkarna), läraren ber elevera som sitter vid fönstren att vara försiktiga, och så väntar man. Och mycket riktigt, cirka tjugo sekunder efter att larmet tystnat började det skaka. Inte mycket, men man är ändå lite orolig innan det stannar av helt. Och alla blir tysta. Det blir en så konstig stämning.

Så jag tänkte lite, och nu undrar jag: Skulle ni vilja veta vad man ska göra om det blir jordbävning? Mer än att ta skydd under bänken menar jag. :P Det kan ju vara bra att veta i fall att ni ska åka till Japan och olyckan skulle vara framme. Vad tycker ni?

Jag är jätteförkyld. Jätte. Och det är så lagom mysigt när man sitter vid bänken utan näsdukar och snoret forsar. Bara så att ni vet liksom. Japanerna är galna när det gäller förkylningar (och sjukdomar i allmänhet). De tar hur mycket medicin som helst! Jag behöver knappt visa minsta lilla symptom för förkylning, så kommer min värdmamma farande med mystiska piller och "cough syrup". Men man går till skolan. Alltid. Även om man är döende. Okej kanske inte riktigt, men nästan...
Och vad har hänt med kommentarerna? Ju mer kommentarer ni skriver desto gladare blir jag you know. :3 Det behöver inte ens handla om något speciellt, utan skriv bara vad ni har för er där hemma.

Bai bai~

4 kommentarer:

  1. Se till att ha en laddning oboy klar när det skakar nästa gång, använda skakningarna till något konstruktivt! :)

    Hemma, tjaa.. snöar som bara den just nu. brrr..
    Annars ska vi fira att din faster blir jättegammal imorn! :)

    *kram*

    SvaraRadera
  2. Ja, skulle gärna vilja veta mer om det där vad man ska göra när det blir jordbävning :3

    SvaraRadera
  3. Läskigt med jordbävning men ändå spännande! Jag har bara upplevt en jordbävning en gång när vi var på semester i Italien men då var jag så liten så att jag knappt minns det :P

    SvaraRadera
  4. Jag kan inget om jordbävningar så det vore bra att få kunskap om vad jag skall göra om jag drabbas. För övrigt så skulle jag verkligen vilja komma till Japan medan du är där. Håller tummarna att det kan bli så. Om 2 veckor åker Atti, Kai, farfar och jag till Thailand. Kram

    SvaraRadera