måndag 31 oktober 2011

Tokyo - Dag 2

Dag två av våra fantastiska äventyr i den Östra Huvudstaden (a.k.a. Tokyo)!

Trots att vi stannade uppe till klockan två kvllen innan så ställde vi väckarklockan på åtta. Huvva. Vi var ju inte dirket jättepigga. Vi steg faktiskt upp vid åtta, men vi kom inte iväg från hotellet förens ungefär halv elva. Bra jobbat liksom... Hur som helst så tog vi tunnelbanan till Asakusa och åt frukost. Kan ni gissa var vi åt någonstans? Starbucks så klart! Det blev en stor chailatte och en toast. Gott. <3

Asakusa är även känt som Tokyos Kyoto, och det skulle jag vilja påstå är en ganska passande beskrivning. Nu har jag ju inte varit i Kyoto, men jag har sett bilder. :3 Det fanns en massa gamla tempel och fina, gamla, mysiga hus. Faktum är att det kändes lite som Kina. Vi promenerade längs med en rutt som fanns markerad på Annas pappas karta, och på vägen stannade vi även till och köpte souvenirer. Så någon av er lyckliga personer där hemma kommer att få en supergullig liten pryl från Asakusa! Inte helt fel, eller hur?

Efter det hade vi tänkt gå till Akihabara, men det låg så långt bort (plus att vi inte hade en aning om hur vi skulle gå eller ens åt vilket håll det låg), så vi tog tunnelbanan igen. Väl där promenerade vi runt ett tag till. Vi försökte att hitta ett nytt purikura-ställe, men vi hade ingen lycka. I stället köpte vi varsin crepes. :3
Akihabara är ju "elektronikstaden", så när vi ändå var där passade Anna på att leta efter något fancy objektiv, och jag kollade på det mesta. Jag hittade ett par hörlurar jag ville ha, men eftersom att jag faktiskt har liiite självbehärskning så köpte jag dem inte. Sparsam tjej.

När vi hade gått runt ett tag började det dugga lite lätt, så då kände vi att det var dags för lunch. Vi hittade en liten, spännande restaurang på en sidogata och gick in där. Ibland är det allt tur att jag kan lite japanska, för servitrisen hade helt missuppfattat vad Annas pappa beställde. Men jag hörde det, och så kunde vi lösa problemet. Lätt som en plätt!

Vi var så trötta efter allt promenerande att vi blev kvar på restaurangen ett bra tag, men tillslut hade vi i alla fall laddat upp tillräckligt för att orka ta oss tillbaka till hotellet. Där fick jag packa ihop mina prylar (bland annat en av Annas presenter till mig - 2 kilo lösgodis!), och så satt vi och fikade och pratade lite innan det var dags att gå till tåget och åka hem.

Men Anna, snäll som hon är, ville åka med mig till Chigasaki (vilket tar en timme enkel resa) så att vi skulle få så mycket tid som möjligt att umgås, och så skulle vi äta där.Tågresan var mysig. Vi pratade och pratade och pratade, och det kändes snarare som att vi suttit på tåget i tio minuter än en hel timme när vi kom fram.
Där uppstod ett problem. Jag trodde nämligen att jag skulle kunna ta en buss som gick vid tjugo över nio, men så visade det sig att den bara gick på vardagarna, och att den sista bussen på söndagarna gick tjugo i nio. Med andra ord fick v helt plötsligt 40 minuter mindre än vi trodde att vi skulle ha. Och när kom vi fram till Chigasaki? Fem över åtta. =__=" Vi hade alltså bara en halvtimme, så det blev Starbucks igen i stället för middag.

Det kändes inte som ett propert avslut, och därför bestämde vi att vi skulle äta middag tillsammans den 31/10. Dagen efter alltså. Sorgligt sorgligt att behöva säga hej då, men det har det varit värt.

Ja, mata ne~

1 kommentar:

  1. Det verkar som ni hade fullt upp de där två dagarna :) Kul att ni hann med att se och göra så mycket tillsammans.
    Stora kramen
    Mamma

    SvaraRadera